Den frågan har jag faktiskt ställt mig själv ett par gånger.
Mina huvuduppgifter här på labbet är följande:
- Rita
I dagarna har jag i princip suttit framför datorn och ritat på en pryl som ska hålla i en grej som ska räkna partiklar (ett detektor support som håller i en detektor) samt en grej som ska säga åt grejen som räknar att räkna (en trigger detektor)
- Leka
I förra veckan satt jag framför en stor maskin som och testade vad som hände när man bytte grejer och ändrade om bland kablarna, detta hade inte direkt något syfte mer en att jag skulle leka och lära. Väldigt nyttigt.
"When you have time, you can start play with the detector system" - Min Sensei, Suda-san
Han kan ha en lite sned bild om vad underhållning är. Han tyckte samma sak när jag skulle lära mig ett programmeringsspråk för mätinstrument.
- Pekboksprogrammera
Dock måste jag nog säga att mitt programmeringsspråk är väldigt lätt, man drar ett snöre från en grej till ett annat på en dator också gör datorn det och det fungerar jämnt, ingen ångest eller frustration.
Kort och gott, de är lite som att vara tillbaka på lekis fast man har lite andra leksaker. Nej skämt och sido, det är faktiskt väldigt seriöst det som jag håller på med och sakerna jag gör här kommer faktiskt att använda till väldigt viktig forskning!
Men fysik då? Vad det inte det jag höll på läsa?
Jo, en gång i veckan samlas vi här på labbet och pratar fysik, kärnfysik alltså. Sen är ju såklart projektet som jag håller på med relaterat till fysik. Exakt vad vi håller på med kan jag dock inte berätta... Jag har nämligen skrivit på ett avtal om att teknologi jag lär mig om här i Japan får jag inte sprida till utlandet.
Är det alltså något hemligt kärnvapenprogram som jag har gått med i?
Nä vi gör bara snälla saker. Vi ska mäta. Vi ska titta hur stora atomkärnorna är och vilken form dom har, framför allt radioaktiva sådana, dvs säga atomer som sönderfaller till exempel uran och plutonium, och nej fortfarande inga bomber.
Men varför är man intresserad om vad för form atomkärnan har? Ja det här låter väldigt tråkigt för den som inte är intresserad av (Kärn)fysik. Jo! Det är nämligen såhär, man är nämligen intresserade av att ta fram en supermodell, och det är inte någon realityshow typ Top Model eller något sånt som vi håller på med, nej det är en universell kärnfysikalisk atommodell (Låter inte lika flashigt som supermodell) som man är intresserad av att ta fram. Då kan man nämligen förklara hur och varför atomkärnorna beter sig, vilket man bara kan göra för stabila atomer idag, dvs dom som inte är radioaktiva typ koppar och järn.
Här ställer ju vän av ordning frågan men vad är poängen med det? Jo, kan man mycket grejer om radioaktiva saker så är det lättare att arbeta med dem, bra när man ska bygga djupförvar av allt kärnavfall till exempel!
Nog om fysik!
Idag ska vi ha välkomstfest för vår nya medlem i vår forskargrupp, mycket trevligt.
/ニクラス
