En liten julhälsning

Ni kan ju undra därhemma om man firar jul här i Japan. Det gör man typ inte. Men det behöver inte betyda att man tycker att det är fult med fina ljus, eller tråkigt med tomtar. Nej ni! Sendai är proppat med julpynt!

Här kan vi tydligt se att tomten inte kommer från Nordpolen, Finland eller Lappland, utan från Östasien!

En dag när jag och en av mina kamrater gick på stan här i Sendai upptäckte vi något mycket märkligt.
Gallerian som vi gick inne på var full av "God jul!" skyltar.Man åker till ett annat land för att uppleva en ny kultur och nya intryck och vad får man, svensk julskyltning...

Här kan man se mig bredvid en "God jul!" skylt. Man kan fråga sig, varför på svenska?

Hur gör man annars i detta land för att få till julstämningen? Det kan kännas svårt att känna genuin julstämning när man har haft 15 grader plus vissa dagar i december. Man kan försöka köra lite julmusik, men det e inte riktigt samma sak, min räddning har varit mina två julgranar av bonsaivariant. 

mina bonsaijulgranar, dom ser lite bleka ut på den här bilden, men dom är väldigt fina i verkligheten

Men på tal om svenska skyltar! När jag och en av mina kamrater var och shoppade en dag hittade vi denna lilla pryl:

Detta är alltså ett portabelt askfat, med texten "Det var länge sedan vi sågs sist", det fanns ett liknande med texten "Ska vi gå på bio" också. Man blir lite förvånad när man ser sånt... Man kan fråga sig, varför på svenska?

 

 

 

Värsta språket del 2

Hej, japanska är fortfarande ett ganska roligt språk. Därför tänkte jag skriva lite mer om roliga ord och uttryck.

薬 
Det här ordet uttalas kusuri och betyder medicin. Inte så spännande kan man tycka men om delar upp kanjin i sina beståndsdelar ser man att radikalen ( dvs det horisontella sträcket med två parallella sträck högst upp) är radikalen för gräs. Den under delen av kanjin den så kallade meningsbärande komponenten betyder roligt.

Så medicin=roligt gräs 

回
Den här kanjin består av två kvadrater, betydelsen är rund eller svänga

貝　& 　買
Ovan har jag skrivit tecknen för snäckskal (vänster)och för köpa (höger), Japan är ett kontantsamhälle, och det märks även i språket. För handlade man med snäckskal och därför finns så  klart tecknet för snäckskal med i tecknet för att köpa, lite intressant.

Värsta språket!

Som jag berättat tidigare så pluggar jag japanska ungefär 25% av min studietid. Japanska är ett roligt språk.

Några exempel på roliga ord:

電子

ordet ovan är skrivet med kanji som är ett slags bildalfabet. Kanjin till vänster betyder elektricitet och kanjin till höger betyder barn. Så vad blir då detta ord? elektriskt barn? Det kanske låter som ett ganska hemskt sätt att aga på. men så är som tur va är detta icke fallet. Ordet betyder elektron, alltså den lilla partikel(/våg) som finns i alla atomer. Kanjin får då en ganska gullig betydelse. Enligt min sensei har många partiklar liknande namn.

きさてん

Det här ordet skrivs med romerska bokstäver "kisaten" men uttalet är "kissa tenn" vilket låter ganska smärtsamt men i verkligheten så betyder ordet kaffebutik.

すてき

Om man skriver det här ordet med romerska bokstäver "suteki" men uttalet för detta ord är "steki". Detta syftar dock inte på någon krog på Stureplan eller någon brat från Djursholm. Är något "steki" i japan så är det fint.

鬱
Den här grejen får man upp om man googlar på "the hardest kanji". Den innehåller 29 strokes (drag med pennan) Betydelsen är depression.

 アイスクリーム 
Det här ordet är ett exempel på hur duktiga japanerna är på att slakta sina låneord, skrivet i romerska bokstäver blir detta "aisukurimu" kan någon gissa vad det blir för ord? Försök att säga ordet snabbt så går det lättare. aisu är så klart "ice" och kurimu är så klart "cream" så ordet är glass. Så enkelt är det ibland! 

Niklas Magiska Glöggrecept

 I Japan finns inte glögg... då får man göra egen

1 Flarra rötjut, gärna nå billigt skit
3 st stjärnanis mörkbruna
Skalet från ett halvt kinaäpple
En valnöt ingefära (ha inte i för mycket det kan nog lätt bli att den tar över smaken!)
1 dl socker typ....
1-2 kanelstänger
kardemumma efter behag
nejlika (ganska mkt, man vill ju ha den där härligt glöggiga doften)
kärlek

Harn ni möjlighet så tror jag att det är bäst om man kan mala ner kryddorna.

Lägg i allt detta i en kastrull, antingen löst i eller i en t-påse.. glöm inte att kryddor och annat skit ska silas bort... värm upp långsamt...

avnjutes med pepparkakor ost och gått sällskap tillsammans med:

http://open.spotify.com/user/niklas-salkin/playlist/5jqHigbEWyT90VwfCiWhBt

eventuellt:

http://open.spotify.com/user/niklas-salkin/playlist/1QdixS9TW6xJnGA3OVnZDa

om man är själv och en ganska sorglig person

I Japan äter man sushi

Man kan äta sushi på många olika sätt. Man kan gå på en fin restaurang och äta dyr sushi, man kan laga egen lite billigare sushi, eller så kan man göra som vi gjorde äta sushi enligt löpandebandprincipen.  Ni har sett det förut man plockar en tallrik från ett rullband och äter upp innehållet, väntar på att en ny tallrik med önskat innehåll kommer och då plockar man den, ungefär som när man ska plocka väskor på Arlanda. På varje tallrik finns 2-4 bitar och varje tallrik kostar 105¥, vilken är sådär 9kr vilket alltså blir 2-5kr per bit. Stället hette för övrigt Kappa Sushi om någon skulle ha vägarna förbi i närheten någon gång.

Men som om rullband skulle vara nog! Nej, vi är ju i Japan och här har dom förmågan att ta saker ett steg längre. På detta sushiställe kunde man så klart också specialbeställa in olika sorters bitar. Kom det då in en servitris med dom bitarna? Åååååååhh nej! Här har man byggt in en liten tågbana ovanför rullbandet där dom andra sushibitarna kom, och eftersom vi är i japan så var det så klart ett snabbtåg (Shinkansen). Se själva!

Sju svennar på sushirestaurang (två är ej i bild men det kanske man förstår) I bakgrunden ser man rullbandet med sushi.

Isaac, full av förväntan, tom i magen. För övrigt bör jag tillägga att man måste göra "V"-tecken när någon tar ett fotografi av en, det står i den japanska grundlagen.

Johan glufsar i sig en sushibit med sina チョプスチクス(chop-sticks)

Det var inte bara sushi man kunde få från rullbandet, det fanns också ett utbud av efterrätter och dryck. Här sitter jag med en cheesecake, tjock och lycklig.

Många tallrikar blev det, Magnus åt mest, 20 tallrikar (!?) tror jag att det blev för honom

Jacob beställer mer mat från en display

Daniel respekterar också den japanska grundlagen. På bilden kan man också se muggar med grönt te, som är en vanlig dryck till sushi.

Magnus, fortfarande hungrig

Efter att vi plockat av dessa två bitar från rullbandet uppstod det en rent filosofisk diskussion om vad som egentligen är sushi. Här ser vi alltså två hamburgare med majonnäs uppe på en kudde med ris, är detta verkligen sushi? Frågan kvarstod efter att vi lämnat bordet... Jag lämnar ämnet öppet för diskussion...

Livet som 学生(student)

Ni som läst det förra inlägget kanske undrar, är det verkligen så slitet och sunkit där borta i öst?

Nej, nej säger jag då, det är bara 3 dagar i veckan det är så. Faktum är att jag går på två olika campus. Det ena heter som ni tidigare sett Mikamine Campus, eller mer känt som ElectronPhoton...Lab nånting. ELPH är i alla fall förkortningen. Dock brukar det i vardaglig mun kallas bland 50% av oss utbytesstudenter för Tjernobyl2, eller jag brukar kalla det så, det är bara jag och en annan kille som läser där nämligen. Mitt andra campus heter Kawauhi Campus, de e fint och ganska nytt, inget sunk. Där läser jag språk, äter lunch och tappar bort min cykel. Det står nämligen i den japanska grundlagen att alla cyklar måste ha färgen silver metallic. Har inte cykeln den färgen måste den typen sluta tillverkas och företaget sättas i konkurs. Skämt åsido alla cyklar är i alla fall likadana. Hursom, jag ska gå in lite mer i detalj på vad det är för kurser jag läser:

• Individual Reaserch Training in Lab (IRTLab) (Mikamine Campus)
  IRTLab går ut på att jag jobbar med ett forskarlag under ett års tid och får poäng för det. Det är tänkt att jag ska bygga en detektor till ett projekt som går ut på att man ska mäta storlek och struktur på radioaktiva isotoper. Det var antingen det projektet eller ett projekt om kallfusion som jag hade att välja på. Ja jag vet, kallfusion låter lite häftigare, men hade jag tagit det projektet hade jag tvingats vara i Kina en månad varje termin. Vilket i och för sig hade funkat om jag inte läst japanska också. Men jag valde också detta projekt för att forskarna i min grupp var väldigt trevliga och projektet kändes som ett bra strukturerat projekt. Livet som forskare är dock väldigt tufft. Man blir väldigt ofta avbruten av att folk i labbet säger: Nu ska vi ha grillfest! Nu ska vi åka och äta lunch! Nu ska vi hem till mig på middag! Nu ska vi på nomihodai (se tidigare inlägg)! osv. Men jag kämpar på. Denna vecka var det för övrigt ingen kvar i labbet så jag fick arbeta själv hemma istället.
  
  
• Japanese I (Kawauchi Campus)
  Nybörjarkurs i japanska. 80-100 glosor i veckan. Tempot är högt men glosförhören är kryssfrågor.
  
  
• Kanji I (Kawauchi Campus)
  Kanji är ett av alfabeten som finns i Japan. Det är ett slags bildalfabet som kommer från Kina. Det finns väldigt många tecken. Kursen i sig går ut på att vi sitter i en lite grupp och ritar fina bilder. Väldigt trevligt. Detta alfabet ingår inte i Japanese I eftersom det är för komplicerat att använda detta alfabet när man är nybörjare, typ.
  

Äventyret Mikamine

Jag tog min cykel en dag till Mikamine som ligger i södra Sendai. I Mikamine finns en park som ska vara väldigt fin om våren (Googla Mikamine park och kolla på bilder så får du se själv!). Nu börjar hösten nalkas här och jag tror att parken kommer att bli fin snart igen med alla höstens färger. Men idag var jag som sagt dit ändå.

I parken finns många fina alléer där det är fint att ta en promenad

Sendai brukar kallas för "City of the trees" vilket man förstår när man rör sig i Sendai som jämfört med Tokyo är väldigt grönt

Ner jag vandrar längs vägen skymtar jag en byggnad längre bort

Byggnaden ser gammal och sliten ut, många persienner är trasiga och byggnaden är uppenbarligen fuktskadad

Jag går in på området för att ta mig en närmare titt

Den här fasaden skulle behöva en ordentlig putsning

Dörren verkar vara olåst, jag bestämmer mig för att gå in och ta en titt vad det här är för plats

Väggar och tak är slitna, kylan biter då det är extremt dragit... Här har nog inte varit någon på åratal tänker man

Vad gör då två storbildskärmar på en plats som denna kan man då undra?

Skämt åsido, ni som är uppmärksamma kan se min portfölj vid skrivbordet och lägga ihop 2+2. Det är inte ett bortglömt tomt industrikomplex från bättre tider. Nej, detta är mitt campus. Det har inte renoverats på 60 år för att det är så säkert mot jordbävningar, vilket känns bra. Jag gillar stället. Det känns som ett sånt där hemligt ställe mitt ut i ingenstans där man forskar på hemliga grejer inom kärnfysik.

Glöm ditt namn! Du heter nu ルント゛クウ゛イストニクラスミカエル!

Den 27/9 dom vi till Sendai, en underbar stad. Vi var några som inte hade något boende under de första dagarna vilket betydde att vi fick bo hos Mr. Miyagi. Eller vi kallade ägaren så, då vi bodde på vandrarhemmet Miyagi guesthouse. Vi hade stora förväntningar, vad väntade i skolan? Om vi bara visste...

Miyagi guesthouse... så jvla nice!

Första dagen när vi kom till vårt boende, började det... Japan visade upp sin bästa byråkrati... De älskar pappersarbete här... Från den dagen att vi flytta in till det att kurserna började hade vi ungefär 54000 olika ansökningsblanketter, formulär, försäkringsblanketter och registreringsblanketter...  Och alla dessa blanketter skulle förstås fyllas i med mitt nya namn som Japan tilldelat mig, ルント゛クウ゛イストニクラスミカエル. Om man läser ut det så heter jag lundokuvisuto nikurasu mikaeru vilket ändå är ganska likt mitt västerländska namn.

Rickard tar den dagliga dosen pappersarbete

Efter lite pappersarbete dag ett blev vi visade till våra rum, och efter att dom visat oss hur man använder en gasspis så fick vi klara oss själva sen. Det var en tuff vecka i början. Inget eget internet i mitt hus första veckan, men inser verkligen vilken internetaddict man är då. Tur att man har snälla vänner med sig hit som bjussa på lite lina då och då.... varje dag... Sen om man saknar sitt hjärtas dam hemma i Sverige väldigt mycket, då tyckte man att rätt mycket var skit här.

Nu, efter alla blanketter och allt slit (och fest) börjar man nu återhämta sig. Man börjar få en vardag här på Tohoku University International House

Min dörr

Rummet jag blivit tilldelat är betydligt större (18kvm) men mindre kostnadsmässigt än många av mina kamraters (ca 10kvm?). Jag har allt man kan önska sig. Pentry med gasspis, varmvattenberedare som går på naturgas, gaselement, elektriskt(!) kylskåp, kackerlacksbo under byrån, och sjukt snabbt internet.

Rummet

 Att festa i japan är, ja... annorlunda mot Sverige... Ett vanligt sätt att festa är att gå på så kallad nomihodai.
nomihodai är en slags ja... mat och spritfrossa kan man säga. Man betalar 200kr cirkus till någon i serveringspersonalen, sen bär dom in mat och den alkohol som man behagar. Sen efter ca 120min säger serveringspersonalen till att det får vara nog och man får dra vidare. Mer om fest i japan kommer nog senare i ett separat inlägg.

Vår första nomihodai i japan

Elva dagar i Tokyo

Min första tid här i Japan spenderade jag i den stora huvudstaden i öst, Tokyo. Jag tänkte att jag skulle bjuda på ett ordentligt inlägg om den tiden. Elva dagar blev det, vilket kan bli lite svårt att få med i ett inlägg men jag ska göra mitt bästa...

Dag 1
Första dagen i Tokyo var... ja... galen!
Efter att ha ankommit till staden och låst in alla mina tillhörigheter i ett skåp inne på världens största tågstation började äventyret. Mina kamrater från Uppsala tog emot mig och visade mig runt. Vi tog tåget till ett av Tokyos stora centrum, vi åkte till Shinjuku. Shinjuku är stort, stora neonskyltar och stora skyskrapor, där vandrade vi runt den första dagen och jag tog in Tokyo. På bilden nedan kan man se utsikten från en av Shinjukus högre skyskrapor. I Shinjuku låg också Tokyos "Red-light district". Det tyckte mina kamrater uppenbarligen att det var viktigt att jag såg min första dag där. Det han också bli lite baseballslag innan vi återvände till Asakusa, Stadsdelen där vårt vandrarhem låg.

Längst bort i bild sticker ett högt torn upp, ungefär där bodde vi

Efter att ha färdats i 16 timmar med ett flygplan 8 timmar framåt i tiden blir man lite lätt mör. Det var skönt att komma fram till vandrarhemmet efter en lång dag (och natt). Jag fick ett specialrum på vandrarhemmet, jag hade betalat extra mycket pengar för att jag skulle få ett bekvämt rum att sova bort jet-laget första natten.

Jag fick en trälåda, med en madrass och kudde i. Vad skulle jag ha förväntat mig?

Trälådesängar

Dag 2
Efter att ha jet-lagat sönder första natten blev det endast 4 timmar sömn, puh. Men det gjorde inte så mycket, vi skulle iväg på trevligheter, vi åkte på Tokyo game show!

Nu måste jag tyvärr dock säga att Tokyo game show inte är en så kallad crazy japanese gameshow, utan en stor Tv-spelsmässa. Det var helt galet, extrem ljudnivå, flashiga grejer överallt storbildsskärmar med trailers på nya spel, och folk som presenterade årets kommande releaser. När jag gick runt där började jag dock att fundera. Görs inga gulliga spel längre? Vad hände med klassiker som Pikmin och Paper Mario? Jag blev lite ledsen av allt våld som visades upp på de stora TV-apparaterna. Sen åt vi nudlar och åkte hem igen.

På kvällen bytte jag till ett rum fullt av våningssängar typisk vandrarhemskänsla.

Dag 3
Rundvandring i Asakusa, kollade på tempel och stor turistmarknad.

Turistmarknad

Dag 4
Denna dag drog jag och en av kamraterna från Uppsala till Akihabara. Akihabara är ett av Tokyos skumma områden. Vill man bli helt avtrubbad vad gäller neonskyltar, butiker, reklam och sånt är det här stället man ska åka till, den mänskliga hjärnan räcker helt enkelt inte till. Där köpte jag en kamera till ett fördelaktigt pris. Kollade hur det låg till i valet hemma i Sverige. Tur att man emigrerat...

Här är en bild från lobbyn på vårt vandrarhem, trådlöst internet, nice

Dag 5
Första dagen som jag tog mig runt lite på egen hand, jag provade min nya kamera och lärde mig känna stadsdelen där vi bodde lite bättre.

Såg här såg det ut utanför där vi bodde, dom gillar inte att gräva ner elledningar i japan

En bild på det höga tornet, det ska bli japans högsta när det är klart

Ett fint tempel i Asakusa

En fin trädgård i Asakusa

Skyskrapor, är det någon som kan gissa vad den där gyllene.... vad det nu är, är för något?

Dag 6
Den här dagen gjorde jag och några av grabbarna en liten utflykt till Kamakura, ett vackert område utan för Tokyo där det fanns mycket skön natur, det kändes lite som vi var ute på vischan, det visade sig dock att staden hade ungefär hundrafemtiotusen invånare. Det blev mycket fina tempel och trädgårdar den dagen samt en av japans största Buddhastatyer.

Jag är en nörd

Fin liten damm

En sådan här trädgård ska jag ha när jag har egen villa, och väldigt mycket sand

Stort tempel

Jag och den store Buddha

Här va det lite spooky, jag kunde verkligen känna den store Buddha röra min själ, och jag svär, bilden är helt omanipulerad

Jag och en liten Buddha

Det var riktig tempelfrossa den här dagen

Dag 7
Den här dan var vi på något väldigt spännande, vi var på Sumobrottning, dvs. tjocka karlar i blöja som kramas.

Presentation av kämparna

Hård match

Ritual, grabben med kjol är stormästaren

Dag 8
Den här dagen blev det ett besök vid det kungliga palatset i Tokyo. Tyvärr var inte palatset lika tillgängligt som det kungliga slotten hemma i Sverige, så det blev inte så mycket roliga bilder. Dock var ju muren och vallgraven rätt maffig. Det blev också lite vandring i centrala Tokyos parker.

Dag 9
Den här dagen skulle vi besöka lite roliga affärer tänkte vi, så vi åkte till ett ställe som heter Nakano, där hade dom ett hus med skumma prylar. Anime, Manga och olika leksaker var populärt där. Vi såg en del riktigt läskiga dockor, synen av dem brände sig verkligen fast på hornhinnan, usch! Efter detta besök drog vi till Akihabara igen för att bli hjärntvättade. Vad finns det då förutom neonljus, stora elvaruhus (tänkt dig elgiganten, fast 7 våningar), caféer med servitriser utklädda till kaniner, fläktaffärer, batteributiker, TV-spelsfanbutiker, 8 vånings gayhentaibutiker (var dock inte in där pga av dom övervägande riskerna att bli skärrad för livet) och arkadhallar stora som ICA-maxi? Ja, ungefär hundra gånger så många fler skumma butiker skulle jag säga.

Dag 10
Besök i Shibuya, ett ofta filmat centrum när Tokyo är med på film, därför har jag också filmat lite där

 

 

Killar med kameror

Stor korsning med stort övergångsställe

Detta var sista kvällen i Tokyo, vi firade slutet av vår trevliga vistelse med sushi på rullband, det var tänkt att vi skulle åka upp i Tokyos högsta byggnad, Tokyo Tower den kvällen, regnet öste ner men vi ville dit, vi tog först t-banan, sen gick vi sista 20min i det härliga vädret. Men det var lite för dyrt för att vi skulle vilja åka upp. Så vi åkte hem istället.

Dag 11
Den här dagen var den absolut sista i Tokyo, det hände inte så mycket spännande, förutom att vi gick på fel tåg förstås. Vi kände på oss från början att det var något fel med det här tåget, det var något som inte riktigt stämde, och rätt hade vi, som tur va kunde vi gå av vid första stationen där vi kunde byta till rätt tåg. När vi såg det tåg som vi egentligen skulle åka med förstod vi att detta var tåget vi skulle åka med, det var... ett Pokémontåg. Tåget var alltså beprytt med stora bilder av Pikachu, Bulbasaur, Jiggelypuff och hela gänget!
Tåget drog iväg med oss sedan på en hissnande fart i över 210km/h genom Tokyo och ut på landsbygden på väg till Sendai...

Det nya landet

Jag är inte längre hemma i Sverige, jag är väldigt långt borta. Jag är numera i ett land där:

• De kör på fel sida om vägen 
• Grön heter blå
• Man är asball om man är sjukt tjock och gå runt i blöja 
• Volvo är en statusbil
• Toaletterna har inbyggd bidé och handfat samt en liten LCD-display
• Det är svensk sommar i oktober 
• Det kan vara billigare att köpa en liten flaska whiskey än ett äpple.

Jag är i ett land långt bort i öster, jag är i Japan.

Den 17/9 landade jag på Narita International Airport ungefär 80min med tåg till Tokyo centrum. Efter lite semester i Japans huvudstad (som är ungefär 25-30 gånger så stor som den kungliga huvudstaden hemma i Sverige) var det dags att fara till min nya bostadsort, Sendai. Sendai är till folkmängden sett ungefär lika stort som Stockholm. Efter lång tid med bråkig byråkrati, avsaknad av internet och intensiva veckor av välkomstkalas har jag äntligen kommit till rätta i mitt nya land.

I mitt nya land är jag gaijin, det betyder typ icke-japan, det är det japaner säger när jag:

• Kör på fel (rätt) sida vägen
• Säger fel saker när jag ska handla i affärer
• Failar att äta med pinnar

Och för att jag är blond så klart.